ballanden om djävulen och ängeln
Han råkade sitta mitt emot mig i vagnen där jag låg, vi reste båda genom natten med samma överfyllda tåg. Dom flesta hade somnat när han bjöd mig på ett glas, vi konverserade, lät tiden gå, där vi satt på vårt bagage. Jag såg något glimma till i blinken, när han viskade till mig; "Du vet hela universum, det finns inom dig. Allt det goda här i världen, tänk dig allt det onda därtill. Allt det ryms inom oss, vare sig vi tror det eller vi vill." Sen tystnade han och log mot mig och han harklade sig och sa: "Jag har en djävul i mitt hjärta, som försöker med mig ibland men jag kämpar alltid emot när jag känner greppet om min hand. För jag bär även på en ängel som jag med glädje lyssnar på, den ängeln är full av ljus och visar mig vart jag ska gå."
Han fyllde på mitt tomma glas, vi skakade vidare i vår vagn, jag satt tyst och lyssnade medan kilometrarna försvann.
"Ingen annan än du kan välja, ingen annan och det är bra. Bara du kan slita dina egna skor, du är du och jag är jag."
Sen skrattade han och log igen och han slog sig för sitt bröst; "Jag har en djävul i mitt hjärta, som försöker med mig ibland men jag kämpar alltid emot när jag känner greppet om min hand. För jag bär även på en ängel som jag med glädje lyssnar på, den ängeln är full av ljus och visar mig vart jag ska gå."
Vi stannade till någonstans i mörket vid en station utan namn. Han reste sig, nickade, dörren öppnades, han försvann. Jag tittade ut genom mitt fönster såg en passerande perrong och skymten av den man som den här sången handlar om. Han vände sin blick mot mej och jag tänkte på hans ord; "Jag har en djävul i mitt hjärta, som försöker med mig ibland men jag kämpar alltid emot när jag känner greppet om min hand. För jag bär även på en ängel som jag med glädje lyssnar på, den ängeln är full av ljus och visar mig vart jag ska gå."
Han fyllde på mitt tomma glas, vi skakade vidare i vår vagn, jag satt tyst och lyssnade medan kilometrarna försvann.
"Ingen annan än du kan välja, ingen annan och det är bra. Bara du kan slita dina egna skor, du är du och jag är jag."
Sen skrattade han och log igen och han slog sig för sitt bröst; "Jag har en djävul i mitt hjärta, som försöker med mig ibland men jag kämpar alltid emot när jag känner greppet om min hand. För jag bär även på en ängel som jag med glädje lyssnar på, den ängeln är full av ljus och visar mig vart jag ska gå."
Vi stannade till någonstans i mörket vid en station utan namn. Han reste sig, nickade, dörren öppnades, han försvann. Jag tittade ut genom mitt fönster såg en passerande perrong och skymten av den man som den här sången handlar om. Han vände sin blick mot mej och jag tänkte på hans ord; "Jag har en djävul i mitt hjärta, som försöker med mig ibland men jag kämpar alltid emot när jag känner greppet om min hand. För jag bär även på en ängel som jag med glädje lyssnar på, den ängeln är full av ljus och visar mig vart jag ska gå."
Kommentarer
Trackback
